Eller jo, det har jag.
Men inte sånt som jag "får göra" på "viktig tid", sånt som är till för fritid.

Jag har INGEN lust att gå till skolan. Jag har ingen lust att sminka mig/platta håret.
Jag har ingen lust att hoppa ur mina mjukisbyxor och byta ut dem mot ett par rena jeans.
Jag har ingen lust att vara übertrevlig mot alla och låtsas att allt är okej igen.

Det är väl den tiden på året för min del, i guess.
Men jag vill inte att det ska vara så.
Läkarbesöket jag skulle på blev inställt pga. sjukdom hos läkare och behandlare.
Fatta (ursäktar för dåligt språk) att jag blev lovad en tid i augusti, nu är det november och jag har fortfarande varken fått tillbaka mina tabletter eller ens fått träffa en riktig psykolog.

Känner att mitt känsloliv börjar dala ju närmare vi kommer vinterns mörkaste tid.
Och ju mer mitt känsloliv dalar, ju mer nedstämd jag blir, ju mer skjuter besöksstatistiken i höjden.
Ironiskt, eller hur?